Hos veterinären
Idag var Preben hos veterinären. Idag var det inte lika mycket folk i väntrummet så Preben kunde gå omkring lite på golvet och kolla och det var han helnöjd med. Tyst och lugnt. Anledningen till besöket var att Preben har kliat sig jättemycket på senaste tiden. Han får ingen ro, den stackarn. Jag har badat honom i gulsåpa men det har inte hjälpt. Han har ingen ohyra i pälsen, fäller inte och har ingen rodnad i huden. Dessutom är han hur pigg och glad som helst. Så jag trodde väl lite naivt att han skulle bli ordinerad ett specialshampo...
Veterinären frågade en massa saker om honom, hur länge han hade haft klåda, om han var den ende valpen i kullen som har klåda, hur han är i magen osv. Så frågade hon om vi hade andra hundar eller katter och det har vi ju inte, men däremot kaniner och då hajade veterinären till och hon frågade om han brukade umgås med dom och det gör han ju så fort han får en chans. Hon misstänkte att det kunde röra sig om ett mjällkvalster som är vanligt hos kaniner, men som inte ger kaniner några symptom men som kan smitta andra djur. Så då gjorde dom ett tejptest i pälsen. Medan veterinärassistenten analyserade testet berättade veterinären att om det inte är en parasit måste man göra en utredning om födoämnesallergi och att det i värsta fall kan leda till att han åste äta specialkost i resten av hans liv! Så jag höll tummarna för att assistenten skulle komma tillbaka och säga att pälsen var full av parasiter! Så var dock inte fallet. Testet visade ingenting. Veterinären menade dock att det ändå kunde vara parasiter och tyckte vi skulle behandla både kaniner och hund. Så samtliga djurmedlemmar blev ordinerade "Stronghold" som är droppar man droppar i nacken 3 gånger med 4 veckors mellan rum. Det tar ALLT. Varenda parasit som finns i Sverige stryker med och dessutom tar det spolmask. Dessutom blev Preben ordinerad ett specialschampo som lindrar klåda samt kortisontabletter till de 3 första dagarna för att ta bort den omedelbara klådan innan Stronghold har börjat verka på allvar.
Det känns ju inte jättemuntert att behöva stoppa i honom så här starka preparat, men om det hjälper så hellre det än att behöva ge honom specialkost i resten av livet p.g.a. födoämnesallergi. Så jag håller tummarna för att Preben ska bli helt klifri av detta.
För övrigt skötte Preben sig galant hos veterinären och tyckte det var riktigt trevligt att bli ompysslad och pillad på. Dessutom har dom gott godis.
Kaninerna är nu behandlade en första gång, Preben har fått sin kortison och ska nu i badet innan han får sina droppar.
Fortsättning följer...
