Perfekt påsk!

Jaha då har det varit påsk. Å vilken påsk! Tror aldrig jag har varit med om en sån varm påsk!
Vi har firat påsken uppe i Vallsnäs där vi har haft husvagen fram tills nu. När de flesta andra tar ut sin vagn för säsongen nu, så drar vi hem vår... Men vi är kanske inte riktigt som andra... :)
Helgen har vi spenderat lättklädda (för att det har varit varmt, alltså. En bra bit över 20 grader) barnen har till och med badat i sjön! Flera gånger dessutom! Själv gjorde jag ett tappert försök i samband med bastubad, men jag ångrade mig när jag kom ut till knäna. Det är ju för tusan bara april! Men det har varit shorts å linne så det svider lite om både näsa och axlar.
En annan som har badat är ju Gårdshunden förståss. På en camping med ett oändligt antal hundar (kändes det som) så var Preben den enda som badade. Och inte lite heller. Han simmade längd efter längd.





Han hade goaste vännerna med sig också så han har haft riktigt roligt!


Här sitter Lisa, Kasper och Preben.
Lisa och Preben har ju lite historia, kan man säga se http://mehund.blogg.se/2010/november/utkast-nov-22-2010.html

Åsså Kasper... Denna stora genomsnälla boxer. Dock har han ibland ofoget att tala om för folk han inte känner som kommer i hans närhet att han är stor och farlig. Då kan han bränna av ett dovt långt-ner-i-maggropen-skall så man håller på att göra på sig, och då hakar Preben på! Det låter så löjligt! Kasper hör om nån kommer på 100 meters avstånd men det gör inte Preben, men när då Kasper skäller till så hakar Preben på trots att han inte har en aning om vad han skäller på!  Det låter som att han försöker tala om att han minsann står på Kaspers sida och att han tänker rädda honom om det kommer nån elaking! Jo tjena...
Till och med när Preben var inne i husvagnen och Kasper var ute och gav ifrån ett skall så började Preben sjunga med innifrån husvagnen. Tönt... Det är ändå ingen som går på att han skulle vara farlig.


Bästaste kompisarna


Fina Kasper.

Jodå så vi har haft en alldeles underbar påsk med fint väder, god mat och förträffligt sällskap. På påskafton satt vi 36 personer till bords utomhus och käkade påskmat. Suveränt.
Hoppas på en repris till nästa påsk!

Sol å bad
gör vovven glad!


Preben - trädgårdsmästaren

I torsdags var vi på bazar på Theos fritis. Det var teater och bingo och så fick man köpa en massa fina saker som barnen hade gjort, dom sparar ihop pengar till att kunna göra någon kul aktivitet.
Vi köpte 4 st. tomatplantor som barnen hade satt i plastmuggar, en pensé i kruka som barnen planterat och lite påskgräs i ett påskägg.
Tomatplantorna och penseén satte vi i köksfönstret när vi kom hem för dom behövde växa till sig lite innan vi skulle kunna plantera ut dom.
Sen var Preben ensam en stund i fredags...
Och när vi kom hem hade han... ja... typ försökt plantera om dom. Eller nåt. Men han är ju inte känd för sina gröna tassar, direkt... Snarare svarta efter detta.


Inte ett endaste spår av nån tomatplanta här, inte!
Och penséen hade han plockat ur krukan helt och hållet. Och beskurit lite. På bilden har jag precis satt tillbaka den i sin kruka.


Den är bara precis lite hängig...

Det enda som stod orört var påskgräset. För det stod i ett icke åtkomligt fönster.


Man ska ju förvisso äta mycket grönt, det var kanske det han anammade, men jag är inte säker på att tomatplantor räknas dit.


Utedag

Idag har husse och Preben varit på Rallylydnaden. Husse sa att det hade gått jättebra, men jag tror nog inte det var så mycket rally i den lydnaden idag för hussen hade whiskyträff här i går kväll så... jag säger inte mer om den saken.
Själv var jag inomhus hela dagen igår nere i Malmö på inspiration/fortbildning på Friskis&Svettis. Och hur roligt och givande det än var så gjorde det ont i hjärtat att inte får vara ute i så fint väder. Så det har jag försökt ta igen idag.
Vi har försökt spendera varenda möjliga minut ute idag och det har varit helt underbart! Fick dock börja morgonen med att hämta våra kaniner inne hos grannen där dom tydligen hade spenderat natten. Utan vår vetskap, bör tillägas. Dom är riktiga utbrytarkungar. Trots att dom har en stor bur ute och en bur inne i redskapsskjulet som dom kan springa i mellan och dessutom har en rasthage dom får vara i när vi är hemma, så ger dom sig ut om dom får chansen!
Det var Preben som hittade dom i morse. Han stod i häcken mot grannens och skällde som en galning och när vi gick och kollade så visade det sig att det var kaninerna han skällde på. Så då var det bara att gå å hämta dom.

Efter en hel dag ute i friska luften blir man rätt mör i kroppen. Så här slutade dagen för Preben


...och så här slutade dagen för oss


Rätt bra avslutning på en rätt bra dag, med andra ord.


Preben får fäll

Preben är ju svag för mjuka liggplatser. Så fort han ser en fleecefilt så tar han sig an den. Bökar upp den lite och lägger sig. Spelar ingen roll var vi lägger en fleecefilt, han intar den direkt. Så ibland om vi ska hem till folk så tar vi med oss en fleecefilt för då kommer han till ro på den. Det eller en sackosäck. Det går också alltid hem.
Men NU har han fått det ultimata!
Vårt lilla fadderbarn, Ammie, skulle göra sig av med sin fårfäll som hon haft i sin vagn i vinter och Preben fick den! Han blev helt galen i den och jag hann inte lägga den på golvet förrän han var på den!
Nu är det hans favorit, och får han ha den framför en tänd brasa så kan livet inte bli mycket bättre!



Det är nåt speciellt med får, tycker Preben...


På tur

Preben har varit sitt egna särskilda jag i veckan. Trevlig för det mesta om man bortser från missödet i onsdags när han bestämde sig för att ta sig en tur ner på åkern -själv- så att jag och Klara fick hämta honom vid ett ödehus utanför Veinge.  Där sprang han som en tetting med nosen i marken och verkade smått galen! Inget kommando i he***te bet på honom! Inget godis, inga pinnar, inget skäll, inget soft-talk. Han var helt blockerad! Jagade katter och fåglar om vart annat! Och till sist var han bara väck! Mitt hjärta bankade i 190 för nämligen så ligger gården där Preben jagade får bara precis 50 m. därifrån (se inlägg http://mehund.blogg.se/2010/november/utkast-nov-4-2010.html ) så min fasa var att han hade kubbat dit! Men han hade letat sig in i en springa i en dörr till ett uthus där det låg sopor från 1967 (luktade det som) och gissade om han nosade! Där var ju säkert en hel muskoloni!
Så efter ett par minuters intensivt nosande där lugnade han sig och jag kunde kalla in honom.
Men vilket pådrag det hade blivit! Jag var egentligen på väg till Laholm för att köpa cement till byggarna som höll på att gjuta i vår källare men dom fick vänta, Nicke ringde mitt i hundjakten och frågade efter cementen varpå jag snäste av honom att jag minsann hade lite annat att tänka på. Så han ringde en kollega på jobbet som fick köra hem till oss, reka cementsituationen och sticka till Laholm och handla....!! Puh... Preben hade gått billigt på blocket den dan.
Han skämdes en stund och fjäskade rätt bra, men jag var sur på honom länge.
Sen kommer lillhussen in och då blir han så här glad och sen är det lögn i helsike att vara sur på honom längre.





Han vet precis vilka strängar han ska spela på.

Härligt bus
jaga katt å mus!


Hoppsan!

Här har det hänt grejer!
Jag har, efter en massa gråt å tannagnissel och en hel del proffshjälp (tack Jonas!), lyckats göra mig en alldeles egen ny header! OCH lyckats lägga in den! Vilket visade sig vara det svåraste momentet av alla... Och det är inte riktigt klart än, jag har bara gett upp för dan. Textslingan där det står "mehund" uppe till vänster i headern ska bort, men jag vet inte hur... Sen hade det ju varit önskvärt om den hade varit lika stor som bloggen, men jag är ju bara nybörjare...

Hoppas ni gillar det!


Vi har joggat!

Ja ni läste rätt. Vi har joggat! Inte ofta jag kan skriva en sån sak utan att ljuga!
I lördags när vi var i paradiset Vallsnäs tog jag, Nicke och Preben en joggingtur i det härliga vädret och Preben var jätteduktig och det verkade passa honom väldigt bra. Först ville han kubba i 190 men sen hittade han ett lagom tempo i vår takt.
6,8 km. sprang vi då. Lite längre än vi hade tänkt (milt uttryckt), rundan ville liksom aldrig ta slut och vi hade inte mätt innan hur långt det var. Jag och Nicke låg som två frimärke efteråt, men Preben verkade nästan helt oberörd och såg ut som att han hade kunnat ta en lika lång runda till!

Så idag gjorde jag och Preben en repris. Tog en runda på 7,5 km. denna gången (jag gick nog 1,5 km. av dom...) och det gick hyfsat bra. Jag hade Preben i långlina och på rak väg går det ju bra, men jag vill ju springa i skogen och då var det värre. Preben skulle ju stanna vid varje träd och gå ett par varv runt så det blev lite meckigt.
Men när vi väl kom hem och jag var som en urvriden disktrasa, kubbade Preben ner på gräsmattan med full energi och ville leka med bollen! Inga trötta miner här, inte!

Så här såg en trött, svettig matte ut efter joggingrundan. Det gör ont att jogga också har jag kommit på. Det gör ont i varenda muskel! Särskilt dan efter...


Och så här såg den överenergiska Gårdshunden ut




Ja, jag önskar att jag kunde skriva att det här var nånting vi kommer att fortsätta med ett par gånger i veckan, men jag är inte säker på att det vore helt sant... Så jag skriver inte det.

Matte svett men sund
rastar pigg och outtröttlig hund


RSS 2.0