På tur

Preben har varit sitt egna särskilda jag i veckan. Trevlig för det mesta om man bortser från missödet i onsdags när han bestämde sig för att ta sig en tur ner på åkern -själv- så att jag och Klara fick hämta honom vid ett ödehus utanför Veinge.  Där sprang han som en tetting med nosen i marken och verkade smått galen! Inget kommando i he***te bet på honom! Inget godis, inga pinnar, inget skäll, inget soft-talk. Han var helt blockerad! Jagade katter och fåglar om vart annat! Och till sist var han bara väck! Mitt hjärta bankade i 190 för nämligen så ligger gården där Preben jagade får bara precis 50 m. därifrån (se inlägg http://mehund.blogg.se/2010/november/utkast-nov-4-2010.html ) så min fasa var att han hade kubbat dit! Men han hade letat sig in i en springa i en dörr till ett uthus där det låg sopor från 1967 (luktade det som) och gissade om han nosade! Där var ju säkert en hel muskoloni!
Så efter ett par minuters intensivt nosande där lugnade han sig och jag kunde kalla in honom.
Men vilket pådrag det hade blivit! Jag var egentligen på väg till Laholm för att köpa cement till byggarna som höll på att gjuta i vår källare men dom fick vänta, Nicke ringde mitt i hundjakten och frågade efter cementen varpå jag snäste av honom att jag minsann hade lite annat att tänka på. Så han ringde en kollega på jobbet som fick köra hem till oss, reka cementsituationen och sticka till Laholm och handla....!! Puh... Preben hade gått billigt på blocket den dan.
Han skämdes en stund och fjäskade rätt bra, men jag var sur på honom länge.
Sen kommer lillhussen in och då blir han så här glad och sen är det lögn i helsike att vara sur på honom längre.





Han vet precis vilka strängar han ska spela på.

Härligt bus
jaga katt å mus!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0