Lördagsgodis

Ok, snön är borta. Både på marken och nu även på bloggen. Det innebär väl att vi ser fram emot våren.

Eftersom Preben går på eliminationsdiet på endast nötkött, så innebär det att jag numera får tillverka mitt eget hundgodis eftersom det inte alltid går att lita på , eller tyda innehållsförteckningen på hundgodiset man köper. Det kan t.ex. stå "Oxtugg" men kollar man på innehållsförteckningen så kan det stå endast köttmängd eller en massa annat luddigt där det inte alls framgår om det verkligen ÄR oxe. Och ibland står det oxe men på innehållsförteckningen står det att det är både gris, ox, och fågelkött i.
Så idag köpte jag färsk ungnötlever för att tillverka egna godbitar. Jag har gjort det förr till vår förra hund, men det är längesen och tydligen hade jag förträngt hur illa det luktar!
Jag testade 2 olika metoder. Först tärnade jag upp levern i 2-centimeterstora bitar och la på en ugnsplåt. Dom krymper ju en del när dom torkar.

Mysigt va?
In i ugnen på 150 grader med en diskhanduk i ugnsluckan så att den hela tiden står lite på glänt och släpper ut den fuktiga luften. Så fick det stå i 1 timme ungefär. Efter en timme stängde jag av ugnen och lät plåten stå kvar 1 timme till på eftervärme.

Sen tärnade jag upp lite till och la på en tallrik och tjoffade in i micron på full effekt i 5 minuter.

Det luktar ju inte lika illa när man har det i micron och dessutom går det fortare. Men ha lock på i micron för jädrar vad det sprätter!
Efter de 5 minutrarna öppnade jag micron, tog av locket men lät tallriken stå kvar i en kvart eller så. Och så här såg dom ut när dom var klara.

Dom blev nog mer kokta än torkade, men vad Preben anbelangar så var dom HELT OK.

Ugnslevern kom ut på detta vis

Såg faktiskt nästan lite aptitliga ut. Jag klippte dock upp dom i mindre bitar för en liten Gårdshund behöver inte riktigt så stora bitar. Det var inga problem att klippa i dom, dom var lite sega men inte hårda.

Preben tyckte att det var ett himla bra initiativ av matte att dra igång detta projekt, det var MYCKET uppskattat. När sen hussen kom hem sken han upp som en sol och sa "Här luktar lever! Ska vi få lever till middag?"  Varpå jag fick förklara för min leverälskande make att levern endast var till för hunden. Ett litet, litet sting av dåkligt samvete fick jag eftersom hussen fullkomligt ÄLSKAR lever men bara får det nån enstaka gång under en 10-årsperiod, och det är när hans mamma gör det till honom.
Jag tycker bara inte att det känns särskilt lockande att kalasa på ett djurs reningsverk, men jag kanske är löjlig...

Kärlek får jag mycke
av levermätt jycke!


Kommentarer
Postat av: Alexandra

hej!!

va kul att du tyckte jesper spelar bra.....nej han har inga noter.....han kan inte noter.....han hör en låt och sen spelar han den......han försöker att lägga till lite eget oxå i låtarna.....jag ska hälsa att han klarar "expert" på guitarr hero....hihihi

kram sandra

ps. vi har inte bestämt oss om husvagn ännu :)

2011-02-26 @ 18:12:26
URL: http://doristhedog.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0