Litet bakslag

Härom dan skulle vi ta en promenad i det härliga vårvädret och gick då förbi och plockade upp Prebens gode vän Spike, som jobbar som IT-tekniker på företaget bredvid vårt.
Vår tanke var att vi skulle gå ner i grustaget med hundarna och släppa hundarna till att få sprätta loss i sanden och jag skulle ta lite fina hundglädjebilder.
Och sprätte loss var just var dom gjorde. Det tog inte 2 sekunder sen var dom utom synhåll. Dom kom dock tillbaka efter ett par inkallningar, men bara för att checka in och sen kubba vidare.
Eftersom jag inte har ett sånt där megateleskåp på en halvmeter på min kamera så var det inte lönt att fota, man hade inte ens sett två vita prickar.
Såsmåningom dök dom dock upp igen och då hade vi tröttnat på dom så det blev koppel och hemgång. Dom var i för sig helt slut efter allt rännande så dom misstyckte nog inte.
2 bilder var vad jag fick den dagen i det vackara vädret, och det var 2 bilder innan dom ens hade hälsat.

Här sitter IT-teknikern och välkomnar oss.
Snyggt. Alla borde ha en sån hundvänlig dörr.


Det såg nog såsmåningom nästan likadant ut från insidan när Preben kom.


Så igår när Theo kom hem från skolan fick han inte ut nycklen ur låset och stod och fibblade med det och Preben gick ut. Han var i trädgården och lekte men när Theo sen skulle ta in honom flög fan i honom och han vägrade! Så det ringde till mig på jobbet och en ledsen och förbannad Theo hulkade fram att han inte fick fatt i Preben och att han nu hade stuckit ner på åkern.
Så det blev till att kasta sig på cyklen och trampa hem. Preben återfanns på Hantverksgatan (strax nedanför oss) och när jag kom och kallade in honom kom han direkt (till Theos stora förtret) och gick sedan med hem och in med lite levermutor.
Han har inte stuckit utanför trädgården nu på ganska länge så det var inte riktigt kul att han gjorde så i går. Och dessutom hade rätt mycket knäck i lurarna dan innan i grustaget...
Men jag antar att man måste ha några bakslag för att nå riktig framgång.

Varje dag någon test
det kan Gårdshunden allra bäst!


Kommentarer
Postat av: Alexandra

åhh....va doris önskade att det skulle va hon och inte it-teknikern som stod och väntade på preben i fönstret.....så dom kunde gått på dejt <3

2011-03-09 @ 16:24:51
URL: http://doristhedog.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0